Hur är det möjligt att barnen är sjuka redan efter en vecka i skolan eller på dagis?
Det tar x antal veckor att driva ut alla små snorkråkor och basilusker ur barnens kroppar. En dag märker vi det bara. Barnen har slät fin hy, rösten är inte hes, ögonen är klara och pigga och de sover gott på natten. Sommaren har nått sin höjdpunkt. Vilopulsen är nådd och alla spår av kommunala (eller privata) inrättningar är borttvättade.
Med tiden läker alla sår och vi tror att livet ser hur så här. Jobbet börjar igen och det känns kul. Barnen är glada att få träffa kompisarna. Fortfarande avslappnade hämtar vi barnen efter jobbet och lika omärkt som de försvinner, så dyker de upp igen. Bacillerna. Och resultatet är snor, halsont och feber.
Vabba, vobba eller jobba? Och vem ska ta det? Den bekanta diskussionen är på tapeten redan en vecka efter semestern.
Tänk om man hade en barnvakt som barnen redan kände och tyckte om som kunde vara hemma. Ja, tänk om…
